Ur förordet:
Det här är en memoar om psykisk sjukdom. Med nödvändighet handlar den också om mig själv men mest om min sjukdom, hur jag led, hur jag behandlades och vad läkarna skrev i mina journaler.

Jag vet att många människor har liknande problem. Låt oss dela ensamheten. Jag har varit journalist i hela mitt 67-åriga liv, politisk reporter på Dagens Eko i många år och sedan vice VD och VD för Sveriges Riksradio i 10 år.

Mina maniska perioder har blivit många. Jag har fått elchocker, legat i bälte och fått massor med psykosmedicin. Dessemellan har jag varit helt frisk. Jag bjuder här på vad jag kallar Mitt galna liv.

ARVID LAGERCRANTZ (f. 1942) fick redan i tidig ålder diagnosen psychosis manico-depressiva och delar här med sig av sina upplevelser och erfarenheter. I sina memoarer skriver han om terapin som åttaåring och elchockerna vid femton års ålder, om den svåra journalistdebuten och sin tvillingbrors självmord. Berättelsen handlar också om hur han klarade av att arbeta som journalist mellan de maniska perioderna och turerna in och ut från de psykiatriska klinikerna samt om tvångsintagningen på Beckomberga.

I den avslutande delen återger författaren sina tankar och reflektioner om den kemiska och biologiska kopplingen till sjukdomen och de anhörigas situation.

I dag lever Arvid med diagnosen bipolär sjukdom typ 1 och i Mitt galna liv berättar han om de olika stadierna fram till accepterandet av sjukdomen.